| Syftet
med denna bok, Med backspegeln som kompass, är att besvara frågan:
hur och varför ändrades svensk stabiliseringspolitik under perioden
1970-95 på ett så genomgripande sätt? Dessa år var fyllda
med stabiliseringspolitisk dramatik. Synen på stabiliseringspolitikens mål,
medel och möjligheter genomgick en radikal förvandling. Nationalekonomisk
teori berör sällan frågan: Varför väljer ansvariga beslutsfattare
att ersätta "gammal" politik med "ny", dvs. ändra
kombinationen av medel och/eller mål för sin verksamhet? Teorin är
med andra ord ohistorisk och statisk till sin natur och därmed mindre lämpad
för att belysa en process vilken omfattar, som i denna rapport, en period
på ett par årtionden. I denna bok prövas en ny ansats som
hämtats från den interdisciplinära forskningen kring politikinlärning
("policy learning") och politikbyten under 1990-talet. Den bärande
hypotesen är att förändringarna i svensk stabiliseringspolitik
under de senaste 30 åren utgör led i en inlärningsprocess. Åren
1970-95 studeras som en lång läroprocess för såväl
de ansvariga för stabiliseringspolitiken ("politikerna") som för
den nationalekonomiska professionen ("ekonomerna"). Egenskaperna hos
denna läroprocess kartläggs i rapporten. Den stabiliseringspolitiska
läroprocessen kan kortfattat beskrivas på följande sätt.
Den fundamentala drivkraften bakom det stabiliseringspolitiska förloppet
var de störningar som träffade svensk ekonomi med början av 1970-talet.
Dessa "chocker", vilka var av både inhemskt och internationellt
ursprung, skapade de kriser vilka utlöser stabiliseringspolitiska åtgärder,
dvs. en politikreaktion med syfte att motverka kriserna. Politikreaktionen
vilade på lärdomen från tidigare kriser. I en senare fas, när
den akuta krisen var överstånden, analyserades och utvärderades
effekterna av stabiliseringspolitiken. Denna granskning gav upphov till revision
av gamla lärdomar. De nya lärdomarna ligger sedan till grund för
utformningen av stabiliseringspolitiken vid nästa störning eller kris.
Boken kan hämtas ned från http://www.finans.regeringen.se/eso/PDF/ds99_9.pdf.
|